Historien om serie 264


Bild ovan: Commodore Plus/4


Text skriven av: Björn Adolfsson

I andra numret av den svenska tidningen ”Mikrodatorn” 1984 står att läsa:

Winter Consumer Electronics Show i Las Vegas är över för den här gången. "Vinterkonsumenterna" fick vara utan såväl IBM:s minsting PC Junior som Apples senaste frukt Macintosh. Spelet togs i stället hem av Commodore som hade plockat fram självaste Jack Tramiel, i en sista chefsroll före degraderingen till konsult.

Det som Jack under en stor presskonferens på mässans första dag visade upp som huvudnyhet var två nya hemdatorer som skulle utgöra uppföljarna till Commodore 64. Systemen kallades Commodore 264 samt 364 och baserades på ett helt nytt kombinerat grafik- och ljudchip kallat TED och innehöll dessutom en uppdaterad version av BASIC (3.5) med mer än 50 nya kommandon jämfört med 64:ans BASIC 2.0. Båda datorerna 264 och 364 hade inbyggda program samt 64kB RAM-minne. 364 hade dessutom en talsyntes. Även en nedbantad variant presenterades med namnet 116 som saknade de inbyggda programmen samt bara hade 16kB RAM och som skulle ersätta VIC20 som ”instegsdator”. Tre dagar efter mässans slut så slutade Jack Tramiel som VD för Commodore och med honom försvann också marknadsplanen för 264-serien och när sedan sommaren kom med Summer Consumer Electronics Show så hade Commodore 116 bytt namn till Commodore 16 och modell 264 bytt namn till Plus/4.

Commodore 16 samt 116


Tanken med Commodore 16 var att den skulle konkurrera prismässigt med andra billighetsdatorer som tex. Texas Instruments dator TI-99/4A medan den dyrare modellen Plus/4 var tänkt som en billig kontorsdator för det mindre kontoret. I Europa lanserades den ursprungliga modellen 116 istället för model 16 som lanserades i USA och enda skillnaden var att 116 hade ett annat utseende men platta tangenter av gummi istället för modell 16:s VIC20-liknande utseende.

Tangentbordslayout med C16 överst, 116 i mitten samt Plus/4 underst,
Klicka gärna på bilden för att förstora den


Alla datorerna ur 264-serien hade samma prestanda oavsett storleken på RAM-minne, utseende etc. Fysiskt var skillnaden att Plus/4 hade en Userport vilket C16/116 saknade.

Commodore Plus/4:s anslutningar
Klicka gärna på bilden för att förstora den
Jämförelse mellan VIC20, 264 samt C64

Kringutrustning

Till 264:a-serien lanserades en diskettstation, modell 1551, som till utseende påminde om en mörkfärgad 1541:a men som endast var kompatibel med 264:a-serien då den kopplades till cartridgeporten, vilket medförde en snabbare dataöverföringshastighet jämfört med 1541:an. Även en färgmatchad bandstation, 1531, med en rund Mini-DIN-kontakt lanserades. Bandstationen kunde även användas till Commodores andra 8-bitarsdatorer (C64/128 etc.) med en liten adapter, dock kunde band som skrivits med tex. en Plus/4 inte läsas av tex. en C64. Slutligen lanserades även en Joystick, 1341, som även den anslöts till datorn via en Mini-DIN-kontakt.

Plus/4 med kringutrustning


Programvara

När det gällde program så hamnade Plus/4 lite i samma sits som C128 senare skulle komma att hamna i gentemot C64. För att kunna sälja så mycket som möjligt gjordes programmen ofta kompatibla med både Plus/4 och C16/116 vilket innebar att man inte drog nytta av Plus/4:s fyra gånger så stora minne och därmed begränsade Plus/4:s potential.


264-serien i Sverige

Svensk modell av Plus/4 med över 35 år gamla påklistrade dekaler på tangentbordet


Från början var planen att lansera modell 264 i slutet av 1984 i Sverige men i.o.m. att lanserings- och marknadsplanen för 264-serien frångicks så blev datorn hängande i luften och fokus kom strax efter att istället riktas mot en annan kommande dator; C128. Mats Gabrielsson som vid tiden var VD för Commodores generalagent (Handic/Datatronic) säger i en intervju att han inte kommer satsa på försäljning av datorer ur 264-serien i Sverige. Dock lanserades Plus/4:an under 1985 efter det att Commodore AB tagit över agenturen för Commodore i Sverige men utan någon påtagligare marknadsföring men med svenskt tecken-ROM och med påklistrade ”ÅÄÖ” på tangentbordet. Även Commodore 16 kom att i mycket liten skala säljas i Sverige. 264-seriens användarbas blev inte så stor i Sverige av denna anledning men dock så pass stor att ”Svenska Plus/4-klubben” med basen i Mora bildades.


Eftermäle och bevarade prototyper

Prototypmodellerna 232 samt 364


Ett ytterst litet fåtal prototyper finns idag bevarade rörande 264 och 364. Modell 264 är i princip identisk till utseende med en Plus/4 med den enda skillnaden att de prototyper som finns bevarade idag saknar de inbyggda programmen. Även en annan modell som även den liknade Plus/4:an till utseende men med endast 32kB RAM finns i litet antal bevarade. Modellen kallades 232.